Om boken: år / Hösten visade sig vara regnig och otäck. Direkt efter nästa bro körde kärran in i den gränslösa leran och Roan reste sig. Farfadern, som slumrat till, hoppade upp, kastade ut det utdöda getbenet och sparkade så att kustgrodorna tystnade en stund. Men det är för sent. Uppskrämd. Den manade gamla damen orkade inte längre ta sig ut.